Hoppa till sidans innehåll

Haverier och störningar tom 15 juli

31 JUL 2013 15:12
Haverier och störningar tom 15 juli redovisas här
  • Skapad: 31 JUL 2013 15:12

Rapporterade haverier och störningar

Haverier och störningar rapporterade tom 15 juli.

Vi har tyvärr 3 haverier i vår verksamhet så här långt på säsongen. Lyckligtvis har vi inga personskador utan det är bara materielskador. Två av olyckorna inträffade dock i Frankrike under EM i segelflyg i Vinon, med två dagars mellanrum, i början av tävlingen. Både olyckorna inträffade i samband med utelandning. Första händelsen inträffade då piloten kom ned låg höjd och avbröt för att starta sin motor (SSG). Troligtvis flög piloten lite för fort vid utfällning av motorn, varvid han fick felvarning för utfällning. Piloten noterade inte detta på motordisplayen, men såg propellern i spegeln och försökte då starta trots att motorn inte var helt utfälld. Så det blev en utelandning i hög gröda och höger vinge tog i mark och flygplanet groundloopade med delamineringsskador på höger vinge.

 

Den andra olyckan skedde på ett litet fält med hög gröda. Landning blev relativt hård och vid sättningen gick vänster vinge ned och tog i grödan varvid en groundloop var ett faktum. I rotationen slogs bakkroppen av och en winglet skadades.

 

Det tredje haveriet inträffade i Sverige med en motorseglare av typen Super-Dimona. Efter start från ett närliggande flygfält skulle piloten flyga hem till sitt hemmafält, piloten steg upp till hög höjd för att kunna stänga av motorn och segelflyga hem. Dock upplevde piloten att termiken var ganska dåligt, så höjden minskade succesivt och när piloten insåg att han var tvungen att starta motorn för att nå hem. Dock startade inte motorn så en utelandning genomfördes, bara några km från hemmafältet. Detta genomfördes föredömligt utan skador på flygplanet. Efter landningen provade piloten att starta motorn, vilket också lyckades. Piloten fick då för sig att han skulle flyga hem snarast, då motorseglaren var bokad av en klubbkamrat. Utan att gå ur flygplanet och rekognosera utelandningsfältet, valde piloten att taxa runt på fältet och starta igen. Tyvärr slutade det med en groundloop och avslagen bakkropp, men piloten kunde utan fysiska skador kliva ut flygplanet och konstatera att det slutat i ett haveri. Denna händelse utreds av SHK.

En reflektion på denna olycka är att piloten gjorde en lyckad utelandning, då han inte fick igång motorn och allt gick bra till att han tog ett förhastat beslut att starta. Troligtvis var piloten stressad efter landingen samt kände yttre påverkan att ta sig hem då en klubbmedlem väntade, samt att piloten även ville fly ifrån den prekära situation han befann sig i, ett typiskt ”flyktbeteende” man kan ha i en stressig situation. Snabbast vägen bort var kanske just att försöka starta och flyga därifrån, vilket han vid tillfället tyckte var rätt. Här kan vi ta med oss lärdomen att det är viktigt att noggrant kontrollera om ett utelandningsfält är tillräckligt bra för att kunna starta ifrån med avseende på fältlängd, markbeskaffenhet, fri utflygning etc. Sådana undersökningar och beslut bör noga övervägas och fattas av erfarna piloter, utan stress och annan påverkan. Så i efterklokhet är det alltid bra att stanna upp och reflektera vad som hänt och vad man har för alternativ att lösa uppgiften på och inte genomföra forcerade beslut.

 

En händelse som också kunde slutat som ett allvarligt haveri var en utelandning med materielskador. Efter en lång sträckflygning valde piloten att starta sin motor efter målpassage vid utflyttad målpunkt, för att kunna ta sig hem till flygfältet. Piloten hade sedan tidigare sett ut ett utelandningsfält, ifall motorn inte startar och vid det aktuella startförsöket så startade tyvärr inte motorn trots flera försök. Piloten försökte då att fälla in motorn, vilket inte lyckades. Höjden var låg och piloten fick nu genomföra en landning med motor/propeller utfälld. Sjunkhastigheten var stor och sättningen blev hård och segelflygplanet groundloopade. Skador på vinge och klaff noterades efter landningen samt att grödan var hög.

 

Utelandning-DG-400_web

DG-400 efter landning i hög gröda. Piloten provade efter landning att starta motorn och då startade den fint.

 

En erfarenhet sedan gammalt är om man ska använda ett fält som alternativ för utelandning så ska detta fält vara så bra att det går att landa säkert. Vidare kan vi också konstatera att en pilot som får problem med att starta sin motor vid en utelandning tappar mycket fokus på sin flygning och planering för utelandning under tiden hantering av motor sker. Så krånglar motorn måste fokus ligga på att flyga och landa. Att starta sin motor i luften vid varje flygning mår både motor och pilot bra av. Vi ser nu sedan ett antal år att just denna typ av haverier med misslyckad motorstart som medför en ganska forcerad utelandning ökar i Europa då vi har flera segelflygplan med motor (SLG/SSG).

Vi har ytterligare händelser rapporterade med SLG/SSG under perioden. Det har varit tekniska problem som medfört försämrad prestanda under flygning, vilket kan påverka säkerflygning. Flera av dessa har fått genomföra landning med utfälld motor. Med alla dessa incidenter vill jag rekommendera att läsa  SHB 625 – Några råd vid operation av SSG och SLG. Denna artikel beskriver mycket av de situationer som jag redovisat och hur man på ett bra och säkert sätt opererar med dessa flygplan på ett säkert sätt.

Under perioden så har vi flera incidenter som inträffat vid bogsering. Det har varit motorstörningar i Rotaxmotorer, händelser som slutat väl tack vare lite tur men också genom bra agerande av bogserpiloterna. Men vi har även rapporter om flygning med motorstopp pga. bränslebrist, start på mjuk fältyta där starten avbröts med att segelflygplanet nästan rullade in i bogserflygplanet och en händelse med medvindsstart. Det har varit linfällning efter bogsering som träffat en huv och det har varit kollisionstillbud mellan bogserflygplan. Så även här vill jag rekommendera att aktiva piloter som är inblandade i bogserflygverksamhet repeterar bogserflygprocedurer och följer lokala rutiner. Tips – läs SHB 425. Där finns all information om flygbogsering, som även behandlar de moment som ovanstående störningar beskriver.

Även ett antal kollisionstillbud har rapporterats, dels Flarm varningar som hjälp piloter att undvika en farlig situation, dessa rapporter önskar jag få in då jag vill återrapportera nyttan med Flarm i vårt flygsäkerhetsprojekt Flarm med Inter Hannover. Men vi har även kollisionstillbud med fallskärmshopparflygplan och segelflygplan och här kan vi rekommendera Flarm till den som saknar utrustningen.

Även klassiska händelser där pilot landar fram för att stanna nära hangar har inträffat. Skadan på segelflygplanet kanske kan symbolisera pilotens mentala blåmärke i själen!

 

 

Skadad-LS4_fulluppl_web

LS 4 med hack i nosen efter kontakt med hangarport

 

Avslutningsvis så kan jag berätta om en händelse där man noterade röklukt från hangaren, ett batteri i en Motorfalke hade tagit eld, och branden släcktes omgående, vilket räddade flygplanet. Trolig orsak till branden var att plåtbandet som höll fast batteriet kommit ikontakt med pluspolen och kortslutit batteriet varvid branden uppstod. Nya fästen monterade och nytt batteri installerat.

 

Batteri_brand_höguppl_web

Skadat batteri efter kortslutning i SF-25

 

Länk till artikeln som pdf

Länk till rapporterade störningar under tiden 15 maj till 15 juli

 

Henrik Svensson

Segelflyginspektör

 

 


Skribent: Henrik Svensson

 

Kontoret i Stockholm
Segelflyget c/o EAA Sverige
Hägerstalund
164 74 Kista
Tel: 0515-371 56
Fax: 08-751 98 16

Kontoret på Ålleberg
Segelflyget
Box 750
521 22 Falköping
Tel: 0515-371 51

Generella frågor kan e-postas
This is a mailto link

RST-online

Termikprognos

Logga-forbundskurser

Utsikt från verandan

Sikta Högre

Logga-Mayas-Shop

Banner_från-S-cert-till-FCL


DVD_omslag_banner

Visitors guide to Swedish airspace


Är du intresserad av segelflygutbildning?

Vi har samlat all information om segelflygutbildning under rubriken "Segelflygskola". Här hittar du information om våra centrala kurser liksom alla föreningars utbildningsutbud.
Till Segelflygskola

 Svedanor-logga

 Logga_SSF-CAMO

  Condor-RST

Logga_OLC

EGU_banner

 

Postadress:
Svenska Segelflygförbundet
Box 750
521 22 Falköping

Besöksadress:
Segelflygskolan Ålleberg
521 91 Falköping

Kontakt:
Tel: +4651537151, +4651537156
E-post: This is a mailto link

Se all info